1. Nervsystemet
    1. Info
    2. Hjärnan
    3. Hjärnstammen
    4. Storhjärnan
    5. Lillhjärnan
    6. Reflexer
    7. Ryggmärgen
    8. Överför impulser till musklerna och hjärnan. Samverkar även med hjärnstammen. När nervimpulser leds till ryggmärgen omvandlas de till motoriska nervbanor som överför impulserna till muskler- kan hända om man sticker sig, då rycks armen bort automatiskt(reflex)
    9. Snabba och omedvetna reaktioner från kroppen. Det finns både medfödda (blinkreflexen,gå mm) och inlärda (cykling, köra bill mm) reflexer.
    10. Samordnar impulserna från sinnesorganen. Skellettmusklerna får då rätt information så att kroppen hålls i balans och rörelse.
    11. Här finns det självgående systemet, det vi inte styr med viljan. Exempelvis hjärtat och tarmarna. Talamus tar emot nervimpulser från sinnesorganen och kopplar dem vidare till de olika sinnescentrumen i storhjärnan. Här finns även hypotalamus som innehåller centra för sömn, törst och hunger. Är kopplad till hypofysen.
    12. Människan är beroende av att kunna styra sin omgivning. För att det skall vara möjligt behöver vi nervsystemet där signaler går från hjärnan till musklerna. I det centrala nervsystemet ingår ryggmärgen och hjärnan. Nerverna som finns utanför ingår i det perifera nervsystemet. Är liksom hormonsystemet ett kommunikationsssystem i kroppen.
    13. Hjärnan är uppbyggd av nervceller och väl skyddat innaför kraniet. Tar emot impulser från ryggmärgen.
    14. Är mest framträdande av hjärnans delar. Viljestyrd. Här finns de olika sinnerna( syn, hörsel, känsel mm). Nervcellerna har sina cellkroppar samlade nära grå barken. Den grå barken lagrar våra minnen. Skulle exempelvis en del av rörelse mönstret i vänster hjärnhalva skadas så får man en förlamning på motsvarande muskler i höger hjärnhalva. Det kan uppkomma genom hjärnblödning eller propp.
  2. Hormonsytemet
    1. Info
    2. Hypofys
    3. Sköldkörteln
    4. Bukspottkörteln
    5. Binjurarna
    6. Äggstockar och testiklar
    7. Sjukdomar: Struma
    8. Sjukdom: Diabetes
    9. Avger olika könshormon som framkallar förändringar i kroppen under puberteten och de styr även kvinnans menstruationer.
    10. Hypofysen sitter på undersidan av hjärnan och styr hormonbildande körtlar. Avger tillväxthormon som påverkar skelettbenen. Stimulerar sköldkörteln, testiklarna och äggstockarna. Avger sköldstimulerande hormon.
    11. Avger hormon och ökar cellandningen. Hjälper till att bromsa hypofysens produktion av stimulerande hormon. Den ständiga kontakten mellan hypofysen och sköldkörteln balanserar hormonproduktionen.
    12. Avger insulin och det i sin tur ökar cellernas upptagning av druvsocker från blodet. Avger bukspott(basiskt) till tolvfingertarmen för att höja pH:n i födan som lämnar magsäcken.
    13. Bildar adrenalin och noradrenalin. Det är stress hormoner som sätter igång kroppen när man blir arg eller stressad. Det gör så att reaktionsförmågan, vakenheten och pulsen ökar. Noradrenalin finns även i det sympatiska nervsystemet.
    14. Hormoner är för oss signalämnen som avges från körtlar direkt till blodet och som påverkar olika delar i kroppen. Hormonsystemet är en av kroppens kommunikationer och kan liknas med nervsytemet som är kroppens andra kommunikationssytem.
    15. Struma leder till att sköldkörteln blir förstorad som i sin tur bildar för mycket hormon. Den sjuke får låg ämnesomsättning och man blir varm, svettig och gå ner i vikt. Sjukdomen behandlas med operation eller med medicin och strålning.
    16. Diabetes uppstår när bukspottskörteln avger för lite insulin till blodet och bristen på insulin leder till att blodet får en förhöjd halt av druvsocker. Socker i urinen och att man är onormalt törstig är tecken på att man har drabbats. Diabetiker måste dagligen tillföra kroppen insulin via sprutor eller tabletter.
  3. Matspälkning
    1. Info
    2. 1.Munnen
    3. 2.Matstrupen
    4. 3.Magsäcken
    5. 4.Tolvfingertarmen
      1. Här blandas maten med buspott och galla. Enzymet trypsin sönderdelar proteiner.
    6. 5.Tunntarmen
    7. 6.Tjock, blind och ändtarmen
    8. Tunntarmen går vidare till tjocktarmen. I tjocktarmen består maten av 80 % vatten. Vattnet sugs upp och avföringen blir hård, fibrer motverkar förstoppning. I blindtarmen sönderdelas ingenting, hos gräsätare sönderdelas cellulosa något som vi inte klarar. Det finns 2 ringmuskler, en viljestyrd och en icke viljestyrd som avslutar processen.
    9. Vi tuggar maten och den blandas med saliv. Saliven smörjer maten så att det går lättare att svälja.Stärkelse bryts ner till disackaridern maltsocker genom enzymet amylas. Går vidare till matstrupen.
    10. Väggar i matstrupen pressar maten mot magsäcken.
    11. Lagrar 1,5 l föda. Den knådar maten när den blandas med magsaft. Salt syra ser till att det blir surt. Enzymet pepsin sönderdelar proteiner. Slemhinnan skyddar mot saltsyra. Magsäckens in och utgång stängs av ringmuskler.
    12. Tarmens första del. Maten blandas här med bukspott( basiskt, höjer pH:n) och galla. Enzymet trypsin sönderdelar proteiner. Enzymet lipas spjälkar fett. Går vidare till tunntarmen.
    13. Människans längsta tarmdel. Tarmsaft gör så att det blir lättflytande. Muskelsammandragningar pressar fram födan likt matstrupen. Kolhydrater slutar som monosackarider, fett molekylerna spjälkas till glycerol och fettsyror och proteinerna blir till aminosyror.
    14. Matspjälkning hos människan är de kemiska processerna i magsäcken och tunntarmen. Disackarider, stärkelse, protein och fett molekyler måste sönderdelas för att kunna passera tarmväggen. Monosackarider, mineralämnenm vitaminer och vatten hämtas upp direkt till blodet. Cellulosa lämnar kroppen med avföringen för att det inte kan tas upp.
  4. Rörelseapparat
    1. Info
    2. Skelettet
    3. Ryggraden
    4. Bröstkorgen
    5. Appendikularskelett
    6. Exrimiteterna
    7. Benmärgen
    8. Bär armarna och benen. Det är två bälten som förenar axialskelettet med appendikularskelettet, nämnligen skuldergördeln och bäckengördeln.
    9. Den övre exrimiteten består av överarmen, underarmen och handen. Den undre exrimiteten består av underbenet, låren och foten.
    10. Bröstkorgen består av revben, bröstben och bröstkotor. bröstkorgen skyddar hjärtat och lungorna.
    11. Ryggraden bär upp huvudet med hjälp av kotor och ger stadga till bålen.
    12. Rörelseapparaten är ett gemensamt namn för muskler,ligamnet, senor, ben och leder. Till rörelseapparaten räknas skelletsystemet och förbindelser mellan muskelsystemet och benen. Det är muskler i blodkärlen som reglerar blodets framkomlighet.
    13. Skelettet håller upp kroppen och utgör muskelfästen för de muskler som vi styr med viljan. Skelettet skyddar även känsliga organ exempelvis lungorna innanför revbenen och hjärnan som vilar i ett kranium. Skelettet är kroppens viktigaste depå för fosfor och kalcium
    14. Kan antingen vara gul eller röd. Här bildas röda blodkroppar som transporterar syre.
  5. Respirationssystem
    1. Info
    2. Inre andning
    3. yttre andning
    4. Mun/näsa
    5. Flimmerhår och slem
    6. Luftstrupe
    7. Lungor
    8. Alla behöver syre, och syret kommer in via munnen och näsan. Står i förbindelse med luftstrupen.
    9. Luften går in i struphuvudet. Struplocket täpper till för att hindra att mat ska komma ner i lungorna. Luftstrupen hålls utspäd med hjälp av hårda broskringar.
    10. Luftstrupen förgrenar sig i två bronker, en mot varje lunga. Bronkerna övergår i mindre luftrör i lungorna. Varje luftrör bildar små luftblåsor.Det finns miljontals lungblåsor som fyller upp varje lunga. Mellangärdet styr andningen automatiskt.
    11. Alla celler i kroppen behöver ständigt syre till cellandningen och det är blodet som förser dem med det. Det är i sin tur lungornas uppgift att förse blodet med syre.
    12. Den inre andningen är cellandningen, d.s.v. andningen som pågår i varje cell.
    13. Den yttre andningen är luften som pumpas in och ut ur lungorna.
    14. Luftstrupen och bronkerna är klädda med flimmerhår och slem för att hindra smutspartiklar som följer med i inandningsluften att komma ner i lungorna.
  6. Blodcirkulation
    1. Info
    2. Hjärtat
    3. Aourtan
    4. Artärer
    5. Kapilärer
    6. Skelettmusklerna
    7. Kapillärerna förs samman i vener som för blodet tillbaka till hjärtat. kapillärer går igenom alla vävnader och organ.
    8. Hjärtats uppgift är att pumpa runt blodet i kroppen. Hjärtat består av 4 sammankopplade rum,höger förmak som mynnar i höger kammare och vänster förmak som mynnar i vänster kammare. Hjärtat kan liknas med en pump som pumpar syrerikt blod ut i artärerna, men först genom Aourtan.
    9. Finns närmast hjärtat och är den största artären. Blodet pumpas först ut här och då bildas en tryckvåg vilket är pulsen. Går vidare i artärer till kroppens olika delar.
    10. För blodet vidare. Har tjocka och elastiska väggar för att tåla trycket. Artärerna övergår i tunna kärl som kallas kapillärer.
    11. En människa har cirka 5l blod som pumpas runt av hjärtat i ett slutet system av blodkärl. Det är blodet som sköter ämnestransporten. Blodet hjälper även kroppens försvar och reglerar kroppsvärmen.
    12. Hjärtslagen är inte tillräckligt för att pumpa blodet genom venerna, därför hjälper skelettmusklerna till. Musklerna arbetar och klämmer på venerna och sätter då blodet i rörelse.
  7. Immunförsvaret
    1. Info
    2. Huden och slemhinnorna
    3. Vita blodkroppar
    4. Ätarceller
    5. Lymfocyter
    6. Mördarcellen
    7. Antikroppar
    8. Vaccination
    9. Serumbehandling
    10. Är kroppens yttre försvar och hjälper till att skydda mot bakterier så att de inte tar sig in i kroppen. Huden ger ifrån sig salter och andra ämnen som stoppar många mikroorganismer. Misslyckas det yttre försvaret måste det inre försvaret göra sig redo.
    11. Genomsöker blodet efter fiender. Passerar blodkärlens väggar för att jaga bland cellerna i kroppens vävnader. Det finns olika typer av vita blodkroppar med olika arbets uppgifter, exempelvis ätarcellerna och lymfocyterna.
    12. Är en vit blodkropp som äter upp och fångar fiender. Ätarcellerna har långa cellarmar som de använder för att fånga bakterierna. Kallas även för fagocyter.
    13. Identifierar cellerna och aktiverar hjälpceller som mördarcellen och bildar antikroppar. Gör oss immuna mot infektionssjukdomar genom minnesceller som kommer ihåg fienden. Avläser och skiljer kroppens celler från fienderna.
    14. Framkallar immunitet genom att man sprutar in en liten del av smittämnet i kroppen. Kroppen kan på så sätt bekämpa det och få sig en bild av vad det är och samtidigt vara beredd om man skulle drabbas.
    15. Är man redan smittad så kan man förstärka kroppens försvar genom att injicera färdiga antikroppar. Serumet kommer från blod som haft den tidigare smittan.
    16. Kroppens immunförsvar har till uppgift att skyda kroppen mot bakterier, virus, svampar mm. Kroppen har både ett yttre och ett inre försvar
    17. Bildar och överför ett gift som dödar de fientliga bakterierna
    18. Antikropparna sätter sig fast på fienden likt klor och klumpar ihop fienden. Detta underlättar för ätarcellerna som senare slukar dem. Kroppen måste dock massproducera speciella antikroppar för varje ny typ av inkräktare.